faster faster
Livet rullar på fort nu, samtidigt som det står lite stilla. Jag hänger inte riktigt med, samtidigt som hjärnan har tagit semester. Det är lite svårt att förklara. Jag trivs bra på Storken och lär nog bli kvar där ett litet tag till. Imorn börjar det första barnet på Huseby i alla fall, vi får se när jag ska flyttas över dit.
Vissa dagar är jag jättemycket på G, "nu kör vi! hej och hå" osv. Vissa dagar vill jag bara ligga i min 1.20 säng med en välbekant arm runt mig. Ibland vill jag ta mig an allt som bara går, jag ler mot alla och har tusen kilo energi och dagen där på vill jag bara trycka i mig tacogratäng, se på Pirates och bete mig som en unge. Här finns det inte så mycket utrymme för att vara liten, omogen och bara dra täcket över sig. Men samtidigt är det väl inte det jag vill heller. Egentligen. Jag är trots allt 20 år och allt ansvar man har gör att man växer som person varje dag. Att känna sig betydelsefull är himla fint. :) och det gör jag. Barnen lär sig mitt namn, de kommer rusande mot en när de slått sig och dom spiser när jag säger att "nå må dere spise". Mitt jobb är bra. Mitt liv är bra. Men man är inte mer än människa, även om man gång efter gång blir behandlad som om man vore någonting annat.
Igår träffade jag Beau (och Jon) för första gången. Beau är, för er som inte vet, min Myspace/MSN-kompis från Florida. Han och hans kompis är i Oslo nu och igårkväll bjöd vi hit dem på kaffe och bolle. Var himla trevligt ^^, Ikväll ska vi äta på Ya-Ya's på Majorstuen. Jag, Anna, Jennifer, Tuss, Noell, Kristjan, Beau och Jon.
Vissa dagar är jag jättemycket på G, "nu kör vi! hej och hå" osv. Vissa dagar vill jag bara ligga i min 1.20 säng med en välbekant arm runt mig. Ibland vill jag ta mig an allt som bara går, jag ler mot alla och har tusen kilo energi och dagen där på vill jag bara trycka i mig tacogratäng, se på Pirates och bete mig som en unge. Här finns det inte så mycket utrymme för att vara liten, omogen och bara dra täcket över sig. Men samtidigt är det väl inte det jag vill heller. Egentligen. Jag är trots allt 20 år och allt ansvar man har gör att man växer som person varje dag. Att känna sig betydelsefull är himla fint. :) och det gör jag. Barnen lär sig mitt namn, de kommer rusande mot en när de slått sig och dom spiser när jag säger att "nå må dere spise". Mitt jobb är bra. Mitt liv är bra. Men man är inte mer än människa, även om man gång efter gång blir behandlad som om man vore någonting annat.
Igår träffade jag Beau (och Jon) för första gången. Beau är, för er som inte vet, min Myspace/MSN-kompis från Florida. Han och hans kompis är i Oslo nu och igårkväll bjöd vi hit dem på kaffe och bolle. Var himla trevligt ^^, Ikväll ska vi äta på Ya-Ya's på Majorstuen. Jag, Anna, Jennifer, Tuss, Noell, Kristjan, Beau och Jon.
L
Kommentarer
Postat av: C
Kan inte jag få ligga i din 1.20 säng och trycka tacogratäng och se Pirates, det låter ju helt fantastiskt i mina öron :) Jag vill också bli stoooor..(eller aa, gå ur skolan, esch du förstår)
Trackback
